KORPSKRIFTEN

...
Meny

Lucia.

Berättare: Johanna Henriksson (f. 1871)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Vid två-tiden på morgonen skulle en stiga upp, för en skulle hinna med att slakta grisen och äta tre frukos- tar. Detta allt skulle vara gjort innan det ljusnade på morgonen. – Det gick inte an att försova sig, för om en rå- kade att komma sist upp ur soffan, så fick en heta lusa. Barnen skyndade sig. Den ene ville komma upp fö- re den andre. Luciadagen brukade en kalla för lelle go jula. Det var början på jul. Och med den dagen började julbråd- skan på allvar. Det var slakt den morgonen eller också var karlarna på lo- gen och tröskade. Under tiden var de inne tre gånger och fick sig en matbit och en sup. Det var sovel, ost, bröd och av det huset förmådde till traktering. Så mycket åts det inte för varje gång, men det skulle heta att det / frukost för var gång. Någon som var vitklädd till Lucia minns jag inte. Det var inte i så många hem som de hade tid med det. Den fick en se sedan det blev brukligt att ha lussefester. Så läste en i tidningarna om henne. Om lussemorgonen fick korna extra hö. Det fick de tidigt, för att det var så långt till morgonen. Om det hade slaktats på morgonen, så var det att ta reda på slaktet under dagen. Slakten gjorde man un- dan med det första, så att en kom till att få koka och uträtta det andra julstöket.

Socken Fryksände
Landskap Värmland
Härad Fryksdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Lucia.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR