KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Gryteryds, Småland 1939

Tomas

Berättare: Anders Jakobsson (f. 1861)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

De fick inte mala om tomasmässe natt, för då rök kuggarna sön- der. Den natten var Tomas ute och red på sin blackete häst.

Socken Gryteryds
Landskap Småland
Härad Västbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomas

Fler sägner från Småland

Se alla i Småland »
Gryteryds, Småland

Naturföremål.

I slutet på 18hundratalet gick här en mann som va mindre vetande, feck gå som han ville i bygden, när han gptt en tid, börja han göra påhett, han gick ofta tell en släkting i Gryteryd, han gick förbi Donnakull och fe utse en Basta som di bruk bryta lin och hampa i, det feck han se en gresla och sapa och raka; det bar han fram, lade det vid dörren till boningshuset, sen geck han till Röjhult, kom in stod mållös en lång stund, sen gick han till en murare och tog en stor slägga och betraktade väl, sen kasta han den så högt i luften han orkar. Så geck han till ett annat ställe där låg en plog, den tog han och drog efter sig ett långt stäcke langt in ett potatisland. Vid stora vägen stod en vacker gammal mennessten i den stod Gave Viator det sades att en Präst ifrå Södra Hestra skulle rida till julotta och predika i Gryteryd och hästen hade stupat där och slagit ihjäl sig. Därför var minnesstenen rest. / Den stenen hade Burderydsstollen slaget av, därefter han var nermurad. När jag feck se dät, reste jag upp stenen, så den stod nästan som förut. Nästa gång stollen geck därförbi, hadde han slaget sönder stenen, jag tog rätt på bitarna och tänkte fått den i hopsatt. Män då hadde stollen burit bort alla bitarna. Sen fick aldrig Stollen gå här mer. Han gjorde så många dom- heter som inte äro värda skriva om. Detta är egen uppteckning av Solomon Börjesson Hyltebruk

1940 Läs sägen →
Gryteryds, Småland

Läkekonst

Fallandesjuka bruka de bota förr i tiden på det sätt att kläderna som den sjuke hade haft dom kläderna skule brennas den lilla askan användes som medesin, ett sådant fall intrefade i våra byder för många år tillbaka det hände så att ett ungt par flytade samman mannen han led av fallandesjuka men han talade inte om för sin unga fru att han hade en så farlig sjukdom, alt var bra tils de hade varit tillsamans ujefär ett år då blev han sjuk, hans unga fru hade varit i gronäs i sex månader, men den unga frun hon blev väldigt rädd när hon såg sin mann materas av den farliga sjukdomen, men då talade han om för sin fru att han har falet / tre gånger förut på de två senaste åren, men det var nog, men hans unga fru föde en liten gosse och han var kry tils han var 6 år, då fick han som sin far falande- sjuka, men hans mamma blev lärd att taga vara på kläderna som fadren hade på sig när han fall, den askan skule gossen ha utav; han skulle ha aska tre gånger om dagen, en liten tesked varje gång, och på det sättet skulle gosen tre gånger ha av askan. men gossen blev kry efter det han har aldrig ont av falandesjuka mer.

1940 Läs sägen →
Gryteryds, Småland

Växter (Döljevatten)

Löjevatten eller Döljevatten det är ett å samma vatten, det är blot en sorts gräs de repade och lade i vattenet så blev det döljevatten ett sådant vatten brukade de använa till att bada nyfödda barn i, men det var nog inte gott om löjegräs hemma i min mors hemm der växte löjegräs, de gamle påstod att barn som bleva badade i sådant vatten skulle bli friska för sin framtid, dölje vatten eller för dålt vatten det var så att vattenet fick aldrig kastas ut under bar himmel men i stället kasta in det under ett hus, sen var det dålt vatten så har min mor berättat.

1940 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR