KORPSKRIFTEN

...
Meny

Läkekonst 1

Berättare: Fredrik Andersson (f. 1859)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

För bleksot ordinerade kloka gummor i min barndom järnfilspån, eller mässingsspån och så skulle de dricka mycket saft av röda vinbär. Den som bröt sitt ben eller arm vände sig till en gammal knekt i Mo, som hade två bajo- netter som han haft med från Finland, dessa band han fast vid benet så det blev stramt och så gav han dem in starka saker som han rörde ihop. Den som hade blåsor på tungan var förtalad av någon och enda botemedlet var att hos nå- gon klok söka få reda på vem det var. När den sjuke fått reda på det, skulle han söka få tag i något plagg, som den andre hade burit, och bita i det, så blev han av med blåsorna / Fredrik Andersson Götlunda Läkekonst 2 och den andre fick tillbaka dem. Den som hade fått storsteget (stolsteget), skulle ta en kniv och en träbit och med kniven tälja tre fliser och för var gång säga "Jag har fått stolsteget i mitt öga, nu skär jag det bort med en tångad kniv (Obs 3 ggr.)" Bälarevet var en svår magaplåga, som de dog i, det var inget att göra åt mer än att lägga på grötomslag och de dem malörtsbränvin. Den som fått bölder skulle lägga på linfrömjöls- gröt det drog upp och så skulle de ta in ättiksvatten det renade. För diare var det bra med soppa på torkade blå- bär eller om det var höst äta friska, och så skulle de dricka malörtsdekokt. Skerven var det många som botade, förr hade de kloka gubbar och gummor nu har de doktorinnor. Vi var 6 syskon och 5 av oss hade mor för skerven till en klok gumma och alla blev vi bra / Fredr. Andersson Götlunda Läkekonst 3. Vi fick allihop kryddepåsar som hon band på oss och som vi bar tills de var utslitna. På senare tider var det en fru Otterström (prästdotter) i Skövde som botade skervasjuka, hon gav dem en sked gul medicin medan de var där och så sydde hon på dem armband med kuddar i på båda armarna och så skulle de bada salta bad. Det var en torpare i Skerva by som hade en skervasjuker pojk, så kom det in en gubbe och fick se pojken, de var hygliga och bjudde på mat och när gubben hade sista tuggan i mun, sade han "Får jag ge pojken den här blir han bra," han fick det och vart frisk. Somliga tog för skerven en "Spinneväva", och band in i en fingerbötta och hängde om halsen. Frossa behandlade de med varma omslag tills hon släppte och sen behhandlades de med kamferbränvin som en vanlig bröstasjuk. / Fredr. Andersson Götlunda Läkekonst 4. För frostskador var det bra att gör en sylt av smultron och bränvin, var det inte en sådan årstid, kunde det gå med osaltat smör. I Götlunda kyrka över läktarn skall satan sitta fastläster (fastläst), men han kunde i alla fall gastakramma de som passera kyrkogården när det var mörkt, därför skulle man alltid ha ett Gudsord i en ficka så fick man gå ifred. Halshogg fick de om de klev över ett eggverk- tyg, säkrast över en yxa, det botades genom att badda på skåran under stortån med urin. Hicka det skrämde de bort. Om man inte vill nysa och störa t.ex. i kyrkan skall man kramma vänster hands lillfingertopp; då går kittlingen över i näsan. Att ådra sig var bra för nästan alla invärtes sjukdomar men den som slog åder satte snöp- parn på olika platser beroende på var sju- ken satt. Snarva Lars slog aldrig åder medan / Fredr. Andersson Götlunda Läkekonst 5 månen befann sig i ny och till det blev fullmåne, när den var i avtagande då var det hans besöks- tid. För huvudvärk strök de ättika i pannan. Tandvärk kunde de ta bort med blodiglar eller också gå till en klok gubbe så han fick skära dem i örsnibben på den sidan den verkande tan- den satt. De kunde få en orm i sig om de sov ute på marken, det märkte de om det ville vänna sig i magen på dem. Han kunde lockas upp om den som fått ormen i magen lade sig på samma ställe och samma ställning och så lade de ny- bakat bröd framför munnen pån då kröp han upp när han kände ångerna.

Socken Götlunda
Landskap Västergötland
Härad Vadsbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Läkekonst 1

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //