Transkriberad uppteckning

Halvlen (***Haɽlen) mars bär trana ljus i säng. Valborg ville (velle) se barna barfötta. Ja, lagger mäk pa halva (***Haɽva) mars och går upp på ljusan da. När bäckarna till Östen börja brusa, då var våren kommen, då skulle man sta och höra bäcka- bruset, det brukade vara en vecka. Om maera har tjäle 1. maj ska de bli ett svårt år. Såatia börjar när björklöva är som musöron När häggen blommar då savar tösera, å när ene- buska ruker, ä de till och med farligt att krypa över dem. April snö ä likabra som färagö. Maj våt och kall fyller hölada all. Före midsommar kan de aldrig komma för mycket regn. / Johansson Flistad Tideräkning 2. När haren (Haern) brunskar, kommer inte mar- ka att ble vit mer den vintern. Detta om den svenske haern som de tyske har motat till berget och skogar- na, han vill ha slätta själv. Den är alltid gråbrun. När kreaturen fäller om våren så gör de sig i ordning till skogsresa. När vargen tjöt blev det sträng vinter. " räven yla " " " ". Lilla (Lella) jula börja ve lusse, men vad som än lever i minnet hos de gamle är bara, att folk och fä skulle ha sej ett skrovmål den dan. På kråknedant skulle gösdeln ut. Bättre på snö än på barmark. Det var en fogel de kalla för Skvalen (***skvaɽen), det var korpen, han skrek te regn (***skvaɽas) ***skvaɽlas). När käringarna hade fått tag i något förtal, då hade de hört det på ***skvaɽen. Järnnättera börja 1. juni Di var tre och svårast för potateblasten. / Johansson Flistad Tideräkning 3. Siste dan på sommarn va den 13/10. Brittsommar ä dä samma som potatesommarn och inföll efter remontsmarkanden (***remωŋsmarten) i slutet av september. Om Herr Stubbe bär hatt, ligger snön te vaffer- dasnatt. Julafton kallas dopparedan. Barna började räkna långt i förväg "I da ä dä dan före dan, före dan etc före dopparedaen i Gruta". Julnatten kom de döe och hälsade på då skulle det finnas mat framsatt och en sängplats. Staffan med stjärnan red de anndagsmorgon och 13. dajkväll. Om det är lenväder om 13de har en vårvinter att vänta. Knutsdan skulle alla julgransröste vara över, det va skamligt å ha röste efter knut. Knutsdan hade den äldre ungdomen Knutsbal (skramlebal) Frivecka kallades för minnevecka eller pighelg, det var sista veckan i okt. / Johansson Flistad Tideräkning. På skottårsdagen hade tösera bal. Den balen bjudde de upp till alla danserna. Första söndan i maj kallades för Göksöndan, då skulle man ut och höra göken och räkna "gockant". Andre söndagen i maj kallades för blomstersönda- gen, då skulle man ut i markerna och se hur bära- träa blomma. Husbonden gick den söndan gärna kring sin gård Om midsommar plockades Johannesgräs till kransar i majstången och så var det urblåsta ägg. Den första blåsippa man hitta skulle manäta upp, då blev man inte vårsken. Om det regnar 7sovare dan kommer rågen att gro. Olsmässekroken var mager innan bönderna fått in säden och tröskat. När det var torka sade de: Nu ä Olsmässekroken bövlier.