Om det kom ett främmande fruntimmer in först på det nya året så fick en dålig skörd, men om det kom en karl så skulle det bli bra. Den havre, som hästen skulle ha om julmorgonen tog far in om julafton och ställde under bordet till julbocken - för en hade en bock av halm stå- ende där också, som en kalla för julbock - där fick den stå till morgonen. Men om det skulle vara för en god skörd vet jag inte, för en tog inte så noga reda på tocke där. Att det skulle bli märg i hästen av den havren tala di om. - Far hängde inte upp julneken förrän han hade haft henne inne i stugan och hällt juldricka på henne. Det var styggt att "dra dagg" om midsommarnatten, men det fanns di som gjorde det i min tid t.o.m. / När di kom på sina ägor med daggen så gick di och skvalpa ut den över dem. Det var för att di skulle ta nyttan ur de andras åkrar och få den i sina. Det fanns finnnkäringar som inte var säk- ra för sådant. Om en tog något av ett djur som dött och grävde ned i en annans åker så fick han ingen lycka med åkern. Se'n kunde han få otur med kreaturen. En skulle inte skryta av skörden, för då gick den ifrån en. Ju mer en skröt ju semre blev det. Rågen lejer dränger till midsommar. Havren står i sta före midsommar.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
