Transkriberad uppteckning

"Den dålie" kallades han i vardagsspråket. Det var ett ställe i Vadsbo som hette Låstad. Där bodde en smed, en gång kom skam åkande och gick in till smeden och ville ha arbete. "Ja arbete kan ja la ha, men du arbetar så fort, så det är inte gott att hålla dej med arbete," sade smeden. "Men hele dän här vägen till Ek kan du la göra i ordning, så har du la att göra en da te- minstingen". (Smeera di va allt nyttia till möe förr och det är la di än bara de känner te motorer nu för tia.) Om de svor den dålie trohet fick de en svartkonstbok av honom, sen kunde de trolla och göra vad de velle. Sådana var folk rädda för / Johan Andersson Sventorp Djävulen 2 så de vågade knappt titta åt dem. När de snodde med tummarna rätt körde de honom från sig och när de snodde med tummarna a- vigt vinkade de honom till sig. I mina barnaår så skulle de ha en silver- slant insydd i tåna (linda) så inte skam skulle ta dem.