Transkriberad uppteckning

I Källebacka gärde hörde man gasten förr i tiden. En gång då ett par karlar foro från stan (Ulricehamn) sent en kväll hörde de att det skrek: ”Hej duns, klubbeluns! Hej duns klubbeluns! En av gubbarna hade ett kvarte brännvin i fickan, det tog han upp och ställde på vägkanten och sade: ”Det ska du få bara du tiger och låter oss komma fram. Då skratta det och skrek: ”Brännvin ä bra, brännevin ä bra, tack ska du ha!” Sedan hade de aldrig ont av gasten någon mer gång. En gång var det en gubbe som skulle ta upp ett par vantar ur fickan och då följde hans näsduk med upp och föll på vägen. Då skrek gasten uppe i skogen: ”Nu tapa du din slabbedase!” Gubben svarade: ”Ja ger tusan i bå de, å din slabbedase!” Då fick han en örfil så han stod på huvudet och när han reste på sig igen, visste han inte var han va. När sola gick upp, gick han te å frå på vägen, på samma ställe, och blev sig sedan icke lik.