KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vårhalvåret

Berättare: Lovisa Nilsson (f. 1867)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Den 16 maj på dagen släpptes kreaturen ut första gången på bete. Fåren släpptes ut samtidigt eller också några dagar tidigare. Linet såddes på Bedadagen. Havren såddes när den gula ärlan var på trakten. Den kom litet olika om åren. Ärterna såddes tidigast av allt. En var rädd för att de inte skulle mogna. Ingen särskild dag för potatissättningen. De mindre lanna grävdes tidigt, så att en skul- le få ny potatis till midsommar eller åt- minstone strax efter. Höslåttern började, när gräset var mo- get. Det var en fjorton dagar el. tre veckor efter midsommar. / Man började att skära säden när den var mogen. Kristi himmelsfärdsdag var den första metar- dagen. Midsommarafton eller midsommardagen kunde man börja bada ute, men inte en dag tidigare. Man höll inte på att bada mer än till i sept. Se'n tyckte en att det var sent. Om vafferkvällen skulle en springa bar- fota första gången på året. Sen fick en börja på allvar, när tjälen hade gått ur marken och det blev litet varmt i solen. Vårfrudagen skulle en sluta att an- vända lyse inomhus om morgnar och kväl- lar. Den 16 maj bruka di att vara ute och skrika och skrämma bort vargarna. Om di träffa varg då, så blev han inte gammal. Detta var på 1860-talet och därförut.

Socken Värmskogs
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vårhalvåret

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //