KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vilsegång, förflyttning, bergtagning, bortbytning

Berättare: Nils Olsson (f. 1858)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

"Skogråa" fick fatt i folk. Di kom i hen- nes våld. Andra väsen kom en inte vilse av. Man skulle vränga rocken eller huvudduken för att komma rätt igen. Om en tog stål med sig i fickan, så att en kunde korsa med, om en kände att inte det stod rätt till, så kunde inte "skogråa" förvilla en. Vid stormôsen blev det kreatur borta ibland. Om detta sa di gamle att di hade blivet "bertogne". "Skogråa bytte till sig barn. Troll, jättar och alla sådana så var di farliga för barnen. Benämning på ett barn som man trodde vara ett av dessa väsen lämnat barn: bortbyting, fânte, bytesonge. - Om en lade en sax / i vaggan eller lade två knivar i kors över barnet, så kunde inte di bli bortbytte. Ef- ter dopet var det inte farligt för bortbyting - men om barnen kom från stugan så var en rädd att di skulle bli bergtagna. Det var på ett ställe som di hade fått fatt i en "bortbyting". Han var så elak och glupsk att äta. Magen växte. - Modern slog honom var- je torsdagskväll, så att han skrek. Tredje torsdagskvällen som hon piskade honom, så kom det en "trollkäring" och lämnade ett barn, så ville hon ha sitt barn tillbaka. Så stygg har jag inte varit mot ditt barn som du har varit mot mitt, sade hon och blev borta med sitt barn.

Socken Högeruds
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vilsegång, förflyttning, bergtagning, bortbytning

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR