Transkriberad uppteckning

Om "lussikvällen" hade en det roligaste nästan som en kunde ha under hela året. Då var "lussifôlje ute". Ungdomen klädde ut sig så di var alldeles oigenkänliga. De satte skinnlappar på ansiktet med ullen ut. Somliga hade skrå- pukansikte på ansiktet och somliga hade sotat sig. Så hade de vända, trasiga kläder på sig och en käpp i handen. Fullt med pinglor och ko- skällor hade de hängande på kläderna. Somliga hade bjällror mellan benen också. Dombjällror och pinkebjällen hade de. De gick i alla stu- gor och gjorde sig lustiga. Så kunde de allt ha en sup med sig och bjuda på. Om det pas- sade så klådde de länsman den kvällen. Det- ta följe började att dra fram i ena ändan på byn och slutade i andra änden med dans / i en stuga. Det blev "lussidans" och spel. Kaf- fe, spel och dans. Tidigt på morgonen gick en "lussibrur" i stugorna och sjöng och bjöd på kaffe. Det var så i min barndom. Det var också ett "lussifôlje" för hon hade tärnor med sig och flera andra följ- de med stuga efter stuga. Karlarna gick upp tidigt och tröskade eller högg ved. – Den natten var så lång, så en var tvungen att taga sig till något. Och det var julen som en skulle börja att fira. Det var så roligt med ljus den tiden på året. Vi hade det så mörkt i stugorna här.