KORPSKRIFTEN

...
Meny

Bergväsen

Berättare: Kari Olsson (f. 1867)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Nu kommer inte kora våre hem i natt, sa syster till mor, när hon kom in, för jag hörde en bjällra så fin. Det var den finaste pi- anomusik i den. "Bergfolk" håller på att be- ta. Den natten låg "krettra" ute. Vi fick inte se dem förrän solen hade gått upp på morgonen. Då hade de så brått när de kom. Gubben i Balkås hörde en grann bjälla. Det var som silver i den. Det var troll och slikt som hade så fina bjällen på korna. De ha- de en bjälla på varje ko. Så när de kom med sin koskock, så var det finaste mu- sik. Di är inte borta än riktigt, för en kan få höra dem i skogen. Far och hans kamrat låg under en granskyl / om natten. Pappa fick höra ett drev hundar. Det måtte vara "berghun" som skäller, sade han. När det hade ätit och lagt sig, så fick han se en svart hund – en blänkande svart hund. Han satt innerst vid elden som han skulle värma sig. Se "berghun", sa han åt kamraten. Men då blev hunden borta.

Socken Norra Finnskoga
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Bergväsen

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR