KORPSKRIFTEN

...
Meny

Slakt

Berättare: Aug. Kyrk (f. 1959)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

Slakten verkställdes i nov. och mars, däremellan hade de lite smaslakt men det gjorde de själva. Slakten började tidigt i ottan med en eller två grisar, de släptes ut på gården där de trynades och stacks varvid blodet togs tillvara av ett fruntimmer. Hon fick absolut ej vara med barn I kärlet där blodet togs skulle vara 1/2 stop vatten samt 3 nyper salt till var gris. Far min som också var slaktare sade alltid "Med Guds hjälp ska du nu få glädja husbon på annat sätt än förut", eller och sa han "Hit är du kommen och här skall du bli". Gamla ornar togs ej blodet tillvara på utan som han stod stacks han och sen fick han gå och ruffa och rota i blodet tills han sjack ner. Mellangärdet skars alltid bort, det var inte rent, det och mjälten grävde den som slak- tade ner i gödselstaden. Lungspetsen skars också bort / Kyrk Slakt 2 men det var för att blodet skulle rinna bättre ur lungan. Pisse blåsan blev ärteskramla när hon blev torr. Skorna- karlen kom ofta och fick ett par nävar borst innan djuret stacks. Hornen efter kreaturen kom skedmakare Jonsson från Klyftamon och hämtade, annars användes dom till målare borstar som skaft, liaknaggar, klädhängare m.m. Tjurapesen torkades till piskskaft. Om inte hustrun ville ta sej med barn skulle hon ha stryk av en sådan. Om en piga hade råkat illa ut sade man att hon hade ramlat på tjurapesen. Slaktkniven skulle vara med genomgående tånge (trallkniv). Kniven skulle före slakt brynas på ett bryne från en kvarnsten som var ustliten. Det skulle då inte fattas bröd till suglet. Vid slaktegillet för slaktarn var grannarna inbjudna där äts slaktemat och söps, två saker skulle alltid själv ha rumpen och ärtorna på grisen. Om en kvinna som hade månadsreglering sysslade med sugel surnade det i saltbaljan. / Kyrk Slakt 3. Drickan som bjöds på till gillet var hembrygget öl och råbränvin. Juvret fick havande kvinna om sådan fanns ta vara på. Hon saltade och kokte det. Det skulle vara bra för henne och ge henne riklig mjölk samt stora vårtor. I Efter slakten skulle prov på allt sändas till slaktarn annars blev det ingen drygsel med suglet.

Socken Timmersdala
Landskap Västergötland
Härad Vadsbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Slakt

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR