Transkriberad uppteckning

Det skulle bakas bröd till jul förr, så att det räckte till kyndelsmäss, annars blev det ett fattigt år för dem. Mamma skulle ha en 4 à 5 stänger bröd i taket. "Surbrö" bakades också till jul, po- tatis skrapades, koktes o stöttes o togs med till bröd. Och de, som bryggde, bakade vört- bröd också. Varje barn i huset skulle ha sin "julahöj", den bestod av ett bröd av var sort, som bakades. Den högen skulle ligga orörd till juldagen, man fick bara titta på den. En del hade för sig, att julma- ten skulle stå kvar på julbordet under / julnatten, men så hade aldrig mamma. Förr bar de också in en stor "vela'" till jul, de reste oppe ved efter väg- gen ett långt stycke. Detta skulle göras på julaftons f.m., o sen skulle allt stök vara färdigt, då skulle de doppa i grytan. Det bästa de hade i matväg ställdes fram på julbordet. Och ljus hade de ju, grenljus en del, ett år hade jag ett tregrenaljus. Och när vi gick till kyrkan på julmorron, hade vi bloss, far gick före o slängde med den staken, så det lyste så. Efter julottan skulle man kappspringa hem, den som kom efter andra hem, blev försenad hela året och ingenting skulle växa för dem, sa de. Så de "klådde" o sprang, de / unga sprang om de gamla. Juldagen på morron gick mamma ut o gav djuren "otte- for", det fick de aldrig annars. De fick hö och bröd, som legat på julabordet. och på julafton fick de också mera hö än vanligt. Tröskningen skulle vara avslutad i så god tid före jul, att de kom till kvarnen o fick malet till det "möna" brödet till jul. Man skulle också väva o sy nya kläder till jul, så att man fick nya kläder i julottan. Man hade bara blångarn o ull då att väva o spinna av.