Transkriberad uppteckning

Farfar hade en häst som aldrig fick ha manen å rompa i fred. Det blev som små flä- tor och det var omöjligt att få upp dem. Valls en slet med dem, så gick det inte att få isär dem. Han sa' att det var "nisseflätor." Å han påstod att det var "tômte" i stallet. En kväll, så hade han en av grannarna med sig när han skulle ge hästen nattfor. De blev stå- ende i stallet å prata. När farfar kom upp på rännet så slocknade ljuset i lyktan. Han skrek på grannen, men i detsamma fick han en smäll i huvudet så han varken hörde eller såg på en lång stund. Grannen såg en liten grå gubbe som kom kilande ned för stegen. Framme vid nosa på hästen / blev han borta. Farfar kravla sig ned av rän- net. Men han blev inte vidrättad på flera dagar. Farfar brukade att kola i skogen. Han hade en kam- rat med sig, å di låg i samma koja. Så var det en natt som de inte kunde få fred att sova. Det dompa runt om kojan. Till slut orka inte kamraten hålla sig utan han lät- tade på dörren. Då stod det tre små grå gubbar å räckte lång näsa åt honom.