KORPSKRIFTEN

...
Meny

Skogsväsen

Berättare: J.F. Andersson (f. 1866)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Bort efter Sävelskog är det en höjd som kallas fö Sä- verskohöjden. Där brukade de att kola för i världen. Men det var inte utan än det var litet konstigt i trakten. Folk gick vilse där. Min far tala om att det var en gubbe som kolade där. När han hade tänt milan, så kom det ett stort kvinnfolk fram till milan å tog upp klänningarna å ställde sig å skulle vär- ma sig. Han fick se att hon hade en lång rumpa mellan benen. Då slog han en eldbrand i rôva på henne. Då skrek hon: ”Sjal brände mä, sjal brän- de mä.” ”Har du sjal gjort det, må du så gott ha’t.” svara det i skogen.

Socken Boda
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsväsen

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //