Det var en mycket snål bonde som för sin snålhet hade fått öknamnet "Sniken". Han hade en piga som tvingades att väva på lussekvällen ända till långt fram på natten. När klockan led fram mot midnatt blev pigan sömnig och "dröllde te" (somna) en stund. När hon vakna stod hela huset i ljusan låga. Taljljuset som pigan hade att lysa sig med hade fallit ned och antänt. Det troddes att trollen ej tyckte om att man arbeta lussenatten och om man vävde då, så kommo trollen att bränna upp väven.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
