Transkriberad uppteckning
Det var en i Höljes som meste pengarna. Den- ne, som blev av med penningarna, for till Palin. Palin var den värste trollkarlen i manna- minne här. Karlen, som sökte Palin hade bränn- vin med sig. De satte sig till att supa. När det led så att Palin var påstruken, så sträckte han på sig å gick fram till bordet å satte sig. "Om pengarna nu ä innerst inne i helvet så skall de fram, å tjuven skall du få se", sade han. Så satte han en kaffekopp på bordet å slog den till hälften med brännvin. Så tog han psalmboken i handen, men den höll han stupe. Han var inte läskunnig, å då kunde han inte veta om han höll henne rätt eller rask. Så läste / han Fader vår både baklänges å framlänges. Han skulle ha Gud ord i handen, anars gick det inte att få fram tjuven. - Så slog han psalm- boken i bordet å svor å sade: Nu skall du gå å se i koppen, så får du se den man- nen som stal penningarna". Den som hade blivit bestulen kände igen den som var i brännvinet. Men han sade till Palin, att den kunde det inte vara, för det var en heder- lig och rättskaffens människa. Men Palin gick inte från sin mening. "Det här let på mig det", sade Palin, å svetten rann av honom. "Jag börjar bli för gam- mal". Det var som en tjock dimma i koppen å i den dimman var bilden av kamraten. Eftersom du nu inte tror att det var den- ne mannen som stal penningarna, så skall du gå till kyrkan till söndag i god tid. Då kommer det in en person där som / du skall ge akt på - för det kommer att hända något markvärdigt med den i korsgången. Å du skall stanna i korsgången å se". Rätt som det var så kom den som han hade sett bilden av i brännvinsglaset. När han kom in så föll han pladask i golvet å blev liggande. Det var väl så att han svimmade. Du skall få se, sade Palin, att han skall in- te få fred förrän han har lämnat pengarna tillbaka. Så skulle den personen (tjuven) fara till Ame- rika. Men innan han for så gick han till den som har stulit från å bekände å tala- de om att han skulle fara å att han ville betala. Men han kunde inte betala mer än hälften. Det andra skulle har betala sedan. Då talade han om att han inte haft någon ro för detta. När han kom till Amerika så betalade han den andra hälften å mer till. / En gång var Palin sjuk å hade varit i Tors- by. Han var liksom litet vimmelkantig så att han inte visste mer om var han var hemma än att han skulle till N. Finnskoga. Han åk- te gästgivarskjuts. När han kom till en gästgi- varegård i Ny socken, så blev han lämnad där. Men ingen viste annat besked än att han skulle till Finnskoga. En skjutsdräng fick följa med honom. Denne frågade flera gång- er under vägen vart de skulle köra. Du be- höver inte att vara bekymrad, svarade han, för hästen går utan vidare till min stuga. Skjuts- drängen var rädd. Men han lät hästen gå. När de kom på denna sidan Höljes så tvärsade häs- ten av åt sidan å på en smal skogsväg. Det gick så att kvistarna rök. Skjutspojken skul- le försöka att vända hästen, men det gick inte. Jag säger, att du skall låta hästen gå, sade Palin. Så gick hästen fram till en stuga å stannade mitt framför ingången. / Det gick gubben ur å talade om, att han var hem- ma. Så sade han till körkarlen att han skulle låta hästen stå å gå med in å få trakte- ring. Men när Palin var inom dörren, så gav pojken hästen ett rapp med piskan å for. Han förstod vem han hade varit i lag med. För Palin var alla rädda. Palin gjorde dotter sin tokig. Det var meningen att det skulle träffa en annan, men han tog fel den gången. Det var inte roligt att få något med den gub- ben att göra, för han kunde trolla så att en blev tokig eller också så meste en livet.