Jag tjänte på ett ställe i Rudskoga, o matmodern där hade mycket ord- ningar med djuren. När en ko kal- vat, o hon skulle göra i ordning första drycken åt henne, så tog hon tre gånger i varma askan o hade i drycken, så hade hon salt i, o så spotta hon i den. Och när korna släpptes ut på bete på våren, så la' hon en yxa vid tröskeln som de skulle gå över. Då skulle de inte bli halta sen under sommaren. Om de köpte in ett nytt djur, så gick hon o bar en brödbit i arm- / hålan tills den blev riktigt varm, o sen skulle djuret ha den, då skulle det trivas. När de varit med en ko till tjur så skulle de sedan linda repet om hornen på kon o så skulle det sitta tre dar, förr fick man inte ta bort det. Matmodern påstod, att alla djur kunnat tala en gång, o då hade fåren sagt: "Akta min rygg o mage!" Så hon var så noga med att man inte fick ta för nära på fårens mage o rygg när man klippte dem.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
