Transkriberad uppteckning

I Gårdstorp (Gårdsjötorp) här i Nysund bodde en som hette Anders, han låg ute i skogen på kolning. Då kom det en gubbe till honom i kojan o ville bli kvar över natten. Det fick han ju. Anders hade en stor koppar- kruka där, o den främmande titta på den. "Känner du te Bålby?" sa han te Anders. "Ja", sa denne, där ha ja tjänt dräng." "Så mycke bättre," sa' gubben. "Finns dä ***nô bränn- vinsankare där?" - "Ja, det finns två stycken i magasinet." - "Får ja låna krukan?" sa gubben. Han fick lov till det, o då tog han den o gick / ut o satte en kniv i en tall utanför, o så hängde han krukan på den o kom in i gen o satte sig att språka. Om en stund gick han efter krukan, då var den full av brännvin. "Nu kan jag bju på en sup," sa han. "Nej, brännvin genom trolldom vill jag inte ha," sa' Anders. Men gubben övertala honom allt, o de tömde krukan. Den främmande var en finngubbe, o dessa skulle kunna mycket. På ett torp Hultet här i Nysund sluta korna att mjölka en gång. "Det beror nog på gumma här oppe i stuga," sa torparn. "Ja ska vaka o ta reda på det." Han gick till lagårn en kväll o vaka där, o gumman, Kari, som han talat om, kom allt dit o skulle / mjölka korna. Men då slog han till henne så att blod kom ut, o sen kunde hon aldrig göra något sådant mer. I Sinnerud här var det en bondgumma i gamla tider som var påskkäring. En, som de kalla Fläck- Petter, var ute på påskmorron för att skjuta en fågel. Då surra det i luften, o han såg e där, o han såg inte annat än att hon hade "e sope" o flög på. Då sköt han, o hon kom ner, men sen blev hon halt hela sitt liv. Om de hade e kas (avtäljd spån) med ett kvisthål i o tog med det till kyrkan på påskdagen, så kunde de se påskkäringarna genom det hålet.