KORPSKRIFTEN

...
Meny

julafton.

Berättare: Kristina Eriksson (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

På morgonen var de på logen å gjorde iord- ning hövandler till kreaturen som de skulle ha om julkvällen. Och på morgonen sattes "speckeneka" upp åt fåglarna. Den sattes på taket av något av de mindre husen. Det skul- le vara stora å granna fäxor i den neken, för att fåglarna skulle ha mycket att äta. Man la- de undan ett par av de grannaste nekerna, när en tröskade. Om julkvällen så tog en var sin hövandel på logen å lade till kreaturen. Det var ett särskilt mål de fick, för att de skulle ha känning av julen. Var ko fick veta att det var jul, för en talade om det. "Ät väl, trivs väl, ta hul- let på reva å nytta i bena å må / gott för det är julkväll i kväll". Detta mins jag att de gamle stod å mumlade, när de gav korna. "Julkvällsbrasa" skulle en göra upp vid den ti- den på kvällen, så att en fick gott å varmt i stugan till dess en skulle lägga sig. Det blev mest vid den tiden som en skulle äta jul- kvällen. Björk eller al skulle det vara å torr ved, så att det brann rikligt. Om de döda kom om julnatten, så fick de ta sig till bästa av det som fanns på bor- det. En kunde se om de hade varit inne, för om det fanns damm av mull på bordet eller på golvet, så hade de varit inne.

Socken Karlanda
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: julafton.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR