KORPSKRIFTEN

...
Meny

djur.

Berättare: K. Oskar Larson (f. 1860)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det var så stora å täta skogar förr i tiden å då kunde vargarna hålla sig undan, men sedan folk börja- de på att hugga ned skogarna, så skydde vargen häri- från. Om skogarna ble lika stora som förr, så kommer han tillbaka. Vargen kom över hit från Finland. Å som- liga ville påstå att det var finnarna som hade haft vargen med sig hit. Det skulle vara hundar, men så var inte finnarna go te att hålla reda på dem, utan de blev förvildade å se'n blev det varg av dem. "Lekatten" var farlig, om en retade honom. Han hoppade upp å bet av pulsådern på en. Han hade giftiga tänder. Om skatan byggde i något träd alldeles intill boningshuset, så skulle en få tur i ladugården / med litet av varje. Om en rev ned boet, så fick en otur. "Lärlappen" sög blod. Så han var farlig, om en fick honom på sig. Han var som ett torrt skinn. Om en kunde smyga sig under det träd där göken satt å gol, så talade han om hur många år en skulle få gå ogift. Så många galande han gjorde medan en satt under trädet, så många år skul- le en få gå ogift. Göken slutan gala, när han får höra att folk börjar bryna lien å gör sig iord- ning till slåtteranden. Kornknarren kallades för "rôggnarka".

Socken Karlanda
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: djur.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR