KORPSKRIFTEN

...
Meny

Födelse och dop

Berättare: Kristina Eriksson (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det var inte bra att ett fruntimmer som var med barn stod å såg på, när en knöt snöre om mulen på en säck. Hon skulle få svårt att föda barn. Ett kvinnfolk som var högfärdig å inte ville ha barn, fick svårt för att föda. Den som gärna ville ha småttingar fick lätt för att föda. Tattarkäringar skylldes för att de kunde sådana kon- ster att de kunde sätta barnsplågorna på en an- nan människa. Badvattnet skulle hämtas ur en brunn. Inte ta in det sedan solen gått ned. Innan det hälldes i kärlet som ungen skulle badas i, la- des stål på bottnen av kärlet. Inget ont vä- sen skulle få komma åt ungen. Småkläder togs in före solnedgången. Det var / så farligt om sådant blev hängande ute om nat- ten. Om en glömde att ta in något plagg om kväl- len, så spottade en på det tre gånger innan en tog in det. Om det var något ont på plagget så skulle det inte bita på ungen. Ett äkta par bar barnet till dopet. För karlfolk var det inte bra att komma ut i en stuga där det nyss varit "barsöl". Om han inte passade sig, så blev han av med mössan, så fick han lösa igen den. "Barsölsgröt" var grannkvinnorna till den som fött barn med. Det var vit gröt med kanel å socker på. Det var så mycket att alla i hu- set fick smaka. Barnet skulle ha något av de gamla förfädrens namn. "Giv mig en bentand i stället för en guldtand", sa en, å tog den lösa tanden å kastade i varmen.

Socken Karlanda
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Födelse och dop

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR