Transkriberad uppteckning

"Rackarn" var ungdomarna så rädda för. Å en blev skrämd för honom, när en var liten. Han skul- le vara så stygg. Jag såg ingen, men jag hörde vad de pratade om honom. Det var inte roligt den dagen de skulle ha död på en häst, för då var de pocka te å anlite "rackarn". Då fick de skicka bud utsocknes. Jag vet inte om det fanns någon här. - När han kom så gick han åt stallet å tog hästen å ledde honom åt skogen å slog ihjäl honom å stack kniven i honom, så att han inte skulle kvickna till. Så flådde han hästen. Om han ville ta kött med sig av hästen, så fick han, för köttet togs inte till vara. Kroppen grävdes ned i en grop. - "Rackarn" hade inte något gott anseende. Det var ingen, som ville ha anseende, / som slaktade eller flådde en häst den tiden. Var det en annan som befatta sig med hästslakt, så blev han förhånad han som rackarn. Ingen ville ta rackarn i hand. Han fick inte äta vid bordet utan han fick hålla sig vid soffan. Det han ätit på ville ingen använda sedan. Det blev bortkastat eller uppbränt. Hästkött fanns ingen som åt. Den enda skul- le vara "rackarn". Å det var like med både fattiga och rika. De tyckte det var dåligt.