Transkriberad uppteckning

"Longhosta." Vet inte att det fanns någon bot för denna sjukdom. De hostade å hostade å var mat- ta. Så länge de orkade hålla sig uppe, så försök- te de. Se'n var det att ta till sängen. Schal knöts om bröstet så att det skulle bli varmt. Terpen- tin smörjdes på kroppen å så var det att ta in terpentin. "Ormbete" vet jag att syster min hade fått, när hon skulle ta ler med handen en gång. Det var som att något skulle sticka till henne i handen. Se'n fick hon en så förskräcklig värk. Det värk- te så att fingern blev krokig. Det rann vitt var ur såret. Hon hade tjära, honung, brännvin å alle slaga på såret. Men det gav sig inte förrän fing- ret blev krokigt. Då blev fingret nästan rätt. / Det var en slags gren i skogen som kallades för "le- gren". Det var som leder på kvistarna å små knö- lar. Om en hade "ont i lera" /lederna/ så skulle en ta reda på en sådan gran å ta sådana leder å koka. Så tog en det vattnet å badade kroppen med. "Likåt" - det var när lössen tog till å åt så att det blev sår på kroppen för en. "Skagfånga" (?) fick en ta till starkt för att bota. Bru- kade att ta in malörtsbrännvin å pepparbrännvin för den plågan. Det blev häftiga plågor i magen, så att en fick kasta sig åter å fram. "Engelske sjuken" kom på barnen, när de var små. De växte inte något, så fick de ont för att lära sig att tala. Benen ville ligga i kors för dem å huvudet var mjukt uppöver. De var till "klo- ke käringer" med sådana barn. Kungsbackakä- ringen var säker att kunna bota. Bara de kom till henne med barnen så fick de smörja å dem så att de blev bra. / "Storsteg" - det blev rött vid ögat. Om en fick en an- nan att ta på det, så fick han det. "Blemma" i ögonen hade far fått. Han var till en käring på finnskogen å blev bota. Hon tog en vass kniv, så hade hon något vitt pulver på udden på kniven å blåste i ögat. Det gjorde så förskräckligt ont, talade far om. Men käringen hade sagt till honom att han inte skulle bry sig om det. Bara det blev morgon, så skulle han vara bra.