Det bakades hårt bröd till jul så det räckte till vafferdagen. Sen bakades mjukt för helgen, vörtlimpa och surlimpa. I sur- limpan var potatis som man rev, o den fick stå ett par dar med mjöl i o surna. Den surlimpan skulle ätas till osten på julen. Det var stora ostar då som vägde opp till ett pund (7 1/2 kg.) Svärfarsgubben här sa att de la' bröd på bordet på jul- kvällen som fick ligga där under julnatten, o sen gick de opp tidigt på julmorron o gav husdjuren / detta. I mitt hem hade vi julgran, den satt i en pall på bordet. Vi barn fick sitta med vid bordet på julen, då satt vi på en lång stol, säte. Den stolen fick vi ha till bord i var- dagslag, för då fick vi inte sitta vid bordet, det var bara om helgerna. "Julbocken" bakades till jul, den var rullad i hörnen, varje barn skulle ha en sådan, o den gömde vi mest till tjugon- dagen. Vi skulle också ha av det andra brödet, av siktebrödet o surlimpan varsin. Detta gömde vi allt, så det skulle vara mjukt. Enbarr strödde de också / på golvet till jul för att det skulle vara fint. Till julkärve tog man undan en nek när man tröska- de.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
