Transkriberad uppteckning

En fru, som jag var hos, innan hon tog linnet på sitt lilla barn så tog hon ihop det o spotta genom det. Jag fråga varför hon gjorde så, men hon svara inte. Badvatten efter späda barn fick ej slås ut samma dag, sär- skilt ej om kvällarna. Det var för att bevara barnen från ***"sôget" (klenhet, engelska sjukan). Innan de bada barnen så kasta de ett eldkol i badvatt- net, det var också för att skydda dem för ***"sôget". / Om ett barn var fött på söndag medan kyrkklockorna gick, så blev det i syne. En kvinna, som fött barn, var "orenad", och hon fick ej gå någonstans, innan hon varit "i körke". Ibland sa' de till barnen att de hittat dem i en lerhåla, o ibland "hade storken kommit med dem." De tog ett psalmboksblad o stack innanför lindkläderna på barnen när de gick till dopet med dem. Det gjorde gudmodern. Så gjorde de med en av mina flickor, jag fråga "varför." "Det är en gammal sed," svarade de. De skulle ha små barn / att bita i rumplädret åt hästar, det var för att de inte skulle stamma. Likaså sa' de, att de skulle få bra minne om de bet så. Första linntyget, som de tog av barnen, skulle de bränna opp för att de inte skulle få engelska sjukan. Dopvatten skulle ej slås ut samma dag som barnet döptes. En havande kvinna fick ej se lik, då blev barnet så blekt sedan. Inte fick hon krypa under ett led, men jag vet ej varför. Och inte var det bra för henne att se ormar, barnen kunde bli ormögda. Men det var bra att skrapa skovor i botten på en / gryta o att gnava på kotor, då fick de vackra barn.