Transkriberad uppteckning

Kom det en finne el. en finnkäring, så blev en rädd för den. Jag mins som barn att vi var så rädda, när mor tala om att hon hade sett en finne. Den kunde trolla å förstöra allt en ha- de. Andra var inte så farliga som finnarna. Men inte fler än de som var finnar kallades för "finnar". Det troddes att om en finne stal nå- got med sig, så skulle han kunna trolla. "Vär- yringen" /virvelvinden/ skulle en akta sig för. Det var inte bra om en kom ut för en sådan. En blev sjuk. Det var allt mer än en påskkäring i kvarnen om påsknatten, för detta talade mor om. Det skulle vara så, att den kvarnen brann ned varenda påsknatt. Men då ville husbon- den ta reda på, varför det skulle bli så. / Han gick till kvarnen tidigt om påskkvällen å gömde sig där. Han kröp ned i kvarnskru- ven. När det blev i mörkningen så kom två käringar in å hade var sitt smörknyte. Sen så kom den ene efter den andre. Skam var med, för han skulle ha smöret. Men han kom ihop å trätade med en käring för att det inte var fullt mål som han ville ha det. I detsamma skulle han smyga sig upp å se på dem. Men då trillade han huvudstupa ned. Varenda käring sprang. Han var alldeles en- sam. Men sedan brann inte kvarnen en enda påsknatt mer.