Transkriberad uppteckning

På Tveta gård hade de många hästar, men det var två av dem, som aldrig var annat än svetta på morgonen. De blev skra- na å fäll av. " Mara re´ ut dôm". Men då tog "stallkârn" å gick efter "marbus- kar" å hängde upp över dörren i stallet, å sen var det inte farligt att de blev svetta. Mara var ett "andeväsen" som var ute för att göra ont för folk.