Transkriberad uppteckning

"Tômtgôbber" var i kvarnarna å över allt. Far trodde, att det fanns sådana, så när han for till kvarnen, så tog han en liten smörgås med å gav tom- ten för att det skulle få bli lätt att få mala. De brukade att ha pannor att steka fläsk i. Det var en kvarngubb som låg i kvarnen å hade somnat. Han fick ett slag av tomten med en sådan panna, så att han vaknade. Gubben hade inte gett tomten något, så det skulle vara som en hämnd. Det var på ensta- ka ställen som det inte gick an att hugga ved eller eljest dundra om torsdagskvällarna. Det höll på att härma efter hela natten. Det var en del gam- la som jag talade riktigt personligen vid om tomtar, å de vågade på att det fanns. Det fanns folk som hade sett någon tocken liten "gôbb". Min / far hade sett. Han sade, att den gubben var en meter lång, hade grå rock, grå vantar å en "huva på säj te hatt". Där de var sams med tom- tarna, hade de nytta av dem. Det var på ett ställe de inte behövde att sikta mjölet, för det gjorde tomten. Så fort de hade bu- rit in mjöllasset å stängt dörren, så borjade tomten att sikta. Nästa morgon så vart allt mjö- let siktat. En gång kom matmodern in å fick se att tomten var så trasig. Då tyckte hon att det var synd om tomten. Han gjorde så att allting var så drygt. Hon beställde en ny rock åt honom. När han hade fått den rocken, så tyckte han, att han var för fin, så han slutade att arbeta å talade om att en så fin "kär" siktar inte mjöl mer. Han blev borta.