Transkriberad uppteckning

Det skulle gå an att få en annan att bli kär i sig, om en tog liv av en groda å lade den i en ask, som en hade borrat en hop hål i, å lade den i en myrstack. Myrorna kröp in i asken å åt upp köttet på grodan, så att inte annat än benen blev kvar. När det led så in- te mer än skelettet var kvar, så tog en det med sig å letade reda på två särskilda ben. Det var ett ben som såg ut som en spa- de och ett som liknade en riva. Dessa ben skulle en ta vara på. Den tös en ville ha skulle en stå å passa på när hon gick in i kyrkan en söndag. Jämt som hon kom i dör- ren, så skulle en ta dessa ben å kara henne på ryggen med. Se'n skulle hon bli kär i en å / inte kunna komma ifrån en. Men det var allt ett annat sätt också, för om en hade en groda i byxfickan, när en kysste tösen, så hade en henne fast. Hon kunde inte bli kär i någon annan se- dan. Så hade de många andra konster för sig. De trollade i brännvin och sådant, men det mins jag inte att tala om.