Transkriberad uppteckning

Det bodde en som di kallade Poli Ola i Ljufsheden i Silbodal en vinter låg Erik Persson från Haggärdet i Smolmark där och högg timmer. Erik kunne mer änn andra, gubben va snål, dä viste Erik, samt att han hade Brännvin hemma, därför föreslog Erik att de skull slå vad om ett halft stop Brännvin, att Erik skulle få tussen som han sett där te å spele för däm, "ja", tyckte Ola, "dä är jag ejj rädd för." Erik börja gå över golvet, hade en täljkniv i handen å gjorde nåra konster, gick till skåpet, tog en kopp med lite vatten i och skvätte utå vattnet oppi den öpna spisen samt tittade upp genom muren, tillslut tog han en käpp, slog tre slag i taket. Då börja det spela uppe från taket. när det spelat en stund, slog han i taket tre gånger, då slutade dät att spela, gubben som förstod att han förlorat tog fram brännvinet, män tyckte han, det låt som ett Bäljspel (dragspel) / Brander var engång på Ljuvsmossen på Årrespel då fick han se en naken fruntimmer som sprang tvärs över mossen och uppöver en brant backk, lika fort uppföre som på jämna marken, någon Årre blev det inte dän gången En gång han var i ljuvsheden talade pojkarna Joel och Emil om att de en kväll hört att det dompade så besynerlikt i stallet de gingo dit och skulle se äfter vad det var, då fick de se en liten nisse, som satt i stallgluggen, den ena tog då en stor stör och skulle butta honom ur gluggen, män han spjärnade emot, tillslut hoppade han ned och sprang till Mjölkebärget och försvant där. Berättat för Per Nyrén f. år 1867 av Erik Eriksson född i Gryttom 1835, upptecknat i Smolmark 1936 C. J Karlstedt / Far din hade en rö marr som han köpt utav Daniel i Källnäs, jämt om morron då vi kom åt stallet, stog hon i ladan och åt hö, dörren gick ut och vi hade stängt med en stor stör. En gång Leander varit vid Kvarnen och skulle sätte inn hästen fick han ej upp stalldörren. band därför hästen i dörrhaven och gick inn till Brita, pigan där, och frågade vad dom gjort med dörren, hon sade att dom inget gjort, dät är väl tussen som stängt dörren trodde hon, dä ä väl det sa han, dät är bäst jag får med en lykta för säkerhets skull, när jag, kom ner till stallet, var dörren öppnad, fast jag bundet hästen i dörrhaven och dörren gick inn. Den rö märra fläta nissen mana på, både i stallet och på tjuder, och det flätades ofta in granris, det var nästan omöjligt få bort flätorna Berättat av Johannes Persson Bjorkebol född i Årstad Karlanda. S år 1869 Uppteknat i Årstad 1936 av C J. Karlstedt / Det var en lördagskväll det skulle bli någon tillställning (bal) sönnanför ett ställe då Halvar på Hea va dräng i Köke i Årsta, han skulle släppe ut hästarna och vattna dem i källan i östra vallen, när de druckkit, sprungo de från honom ända till Backke i Björkebol, så han löt springe ätter dom, när han hant dom, va han vill å slängde ätter dom, satte sig på den ena och red och slog, satte sänn inn dem i stallet och gick på danstillställningen. När Halvar kom hem och skulle gå till stallet och ge hästarna för att få ligga å såva lite längre på söndamorran, under lobron fick han sig en rigtig örfil utå tussen han tog sig ej åt stallet utan måste gå inn å lägga sig. De va alt någe i stallet i Kökslogen, det var en kväll som Leander, bror min, som var dräng där, kom hem äfter att ha varit vid Håns pappersbruk med ett Aspvedlass, vi spände up selen och jag stod i yttre stallet och tog den av och hängde den på agne=bingen mens han ledde inn hästen i stallet, om morgonen när vi skulle sela hästen, var selen vrängd och tillkrånglad, så vi hålt på å inte få nån reda på'n. dä ä nokk tussen, sa Leander, för jä slängde atter hästen i går Berättat av Johannes Persson född i Årstad Karlanda s år 1869