Transkriberad uppteckning

Råa var väl skogsråa, ho som spatsera o hade en stor lång svans o hälsa på hos kolargubbarna borta i skogen. Om de tala henne till, så fick hon makt över dem, så de fick gå till skogen sen. Men hon var styv att väcka, var det fel med milorna, så kom en klamp o slog i kojdörren. Det var en som var lands- förvist och var på Riddarön här i Östersjön. Då träffa han en rå, o han sa' till henne att hon skulle hålla opp släpet. Då sa' hon till honom: "Kom te mäj i Horne / kulle, så ska du få bå kake o bulle." Han gick o blev trött o la' sig på Hornkullen här i Kroppa, o när han vakna, tyckte han att han såg rene silvermalmen under sig. Det var en som såg råa i Mäskog, skogen mellan Nykroppa o Storfors här. Hon gick efter ett visst drag, o han gick länge sen o titta eftr gruvor där, men han hitta ingenting. Det var som om ett fruntimmer skulle gå fram där o släpa, o det glittra omkring henne. Hon syntes inte tydligt, men hon var väl grann, det glittra omkring henne. Men de kunde inte hitta något där, men där skall vara malm som vid Persberg, järnmalm, brorslotten är vid Mäskog och systerlotten / vid Persberg. En annan såg också råa i Mäskog, men han tala om det, o sen blev han så sjuk, o då tala han inte mer om det. Men de sa att det skulle födas ett par tvillingar på andra sidan Östersjön, som skulle hitta malmen, men de kanske inte är födda än.