KORPSKRIFTEN

...
Meny

Skogsväsen

Berättare: Anders Henriksson (f. 1849)
Upptecknare: Stina f. Christensson Bergman

Transkriberad uppteckning

Ute i Äledalen ligger ett berg, och där var ett skogsrå för mer än hundra år sen. Mina systrar var så rädda för att gå där så de skulle alltid ha pinnar med sej och stoppa i berget. Det ha- de de för sej skulle skydda dem. - Det var en karl som gick förbi där. Och han hittade på och talte till henne. Hon satt där och hade en nuge jämte sej. Han lät inte bli henne med käppen heller. Men han måste springa. Och hon efter, tills han kom fram till kyrkogården. En karl här, Klas-Andreas, följde ett skogsrå en hel natt. Hon var så illa vacker, sa han, så det var riktigt härligt att leda henne. Hon förtrollade honom, så han fick gå från kyrkan och rätt upp över bergen här. Där var ett litet damm, och det trodde han var en sjö nere i Idala, så förvillte hon´et för honom. Men så när det morgonringde här, försvann hon. Hon sa till honom, att hon hette Isabella. Och han blev så "förörater" / efter henne, så han steg upp om nätterna och tittade i fönstret efter henne. Han blev riktigt sjuk av det till slut. Ett fruntimmer, som var hemma i Horred, gick i skogen där en hel dag. Och där stod ett riktigt slott, som skogsrået visade henne.

Socken Istorps
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsväsen

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //