Transkriberad uppteckning

Det var en här väst från som for till Karlstad. När han kom dit, så träffade han på två herrar, som bjöd in honom på ett fint rum. När han hade kom- mit in, så gick en av dem å reglade dörren. Den andre slog i en sup å ville bjuda på. Den som blev bjuden ville att den som bjöd skulle ta först, men det gjorde han inte. Då blev den, som skulle trakteras, rädd, så han hoppade upp å spann till dörren, så att den ena dörrspegeln gick ut. Så skyndade han att hoppa ut. Då kom en å skulle ta fast i benen. Men han fick inte mer än den ena stöveln i handen. Det fanns de som köpte "människoskrôtter", å så köpte de sådana av frimurarna. Det var en som gick omkring i stugorna å spådde. Han talade om vad han hade varit ute för i / i Karlstad. Han blev tagen av frimurare i Karlstad. Han fick så fet å god mat, för han var mager så att de skulle göda honom. Han var där i åtta dagar. Men pigan som bar mat till honom tyckte det var synd om honom, så hon tog ett lakan å firade ned honom genom ett fönster. Han hörde att de kom efter honom, så han stack ned under en bro å gömde sig. Det var pigan som hade talat om, att de skulle slakta honom, men han var för mager, så de var tvung- na att kosta på och göda honom. Den första prästen som fanns i Nyskoga var en så- dan där frimurare. Han hade en gubbe att gå till kyrkogården å gräva upp en gammal tjock käring. Se'n så tog han vara på henne å skickade bort henne. Efter den dagen fattades det inte peng- ar för prästen. Alla som kom ut för frimurare å blev dödade, så kom de till hedningarna, för de skulle äta köttet, så att de skulle bli lik de kristna. Frimurarna tog en kniv å stack i hjärtat på den de ville / ha död på, men de hade ingen makt, förrän de fick folk in till sig. Frimurarna hade porträtt av varandra. Om någon av dem förgick sig på något vis, så var det ba- ra att ta en kniv å hugga genom porträttet, så dog den personen. Eller man stack en nål ge- nom hjärtat så stendog han.