Transkriberad uppteckning

Om någon hade avlivat ett litet barn, så blev det en "gast". På sådana ställen där spädbarnet grävts ned, förekom "gastar". Det skulle bli så när inte barnet blivit döpt eller fått vigd jord att ligga i. Gasten skrek som ett barn. Om man tog kniven å kastade över "gasten", så att en fick honom att stanna å kom till tals med honom, så att en fick reda på var han låg och vem hans mor var, så skulle han sluta att skrika sedan. Detta var nu ett tal efter de gamla.