Transkriberad uppteckning

I Digerberg bodde en gubbe som mötte "bergtrol- len." När han fick se dem, det var både manliga å kvinnliga, så kastade han kniven, men då blev de borta. Det var en sägen att den gubben skulle ta allt vad "bergtrollen" hade. Bara han hade fått kniven över dem, så fick han makt med dem, å då stod han sig in i berget där de bodde. Han fick stor ri- kedom efter den dagen. Man visste bestämt var de höll till, för man hade hört deras hundar skälla om kvällarna och nätterna. I det berget där de bod- de gav det inte eko. Det var "domt." - Det värsta var för gubben att få makt med hunden. Han kom emot honom. Men då hade gubben två knivar som han slängde i kors över hunden, så var han borta. Se'n korsade han på allt som han tog. Ef- ter / den dagen fanns inga troll i den trakten. - Man talade om "bergfolk" el. "bergtroll." De bodde i ber- gen å hade stora skatter. Kreatur hade de också. Det var rätt som oftast som en fick höra deras bjälla. När en fick höra "berghunden" skälla om kväl- len så var trollen ute å betade sina djura. De be- tade på samma marker som en annan betade dju- ren. - Det var en kärring som kom i möte med "bergfolk." De hade en hel rad med kreatur. När den sista kon kom, så kastade kärringen kniven över den. Kon stannade och så fick kärringen den kon. Den mjölkade lika mycket ensam som alla de andra tillhopa.