Transkriberad uppteckning

Om våren när korna släpptes ut, så var de ut- svältade. Det fanns knappt köttåga på dem. Då fick de en sjukdom som kallades för "skrôve". Skinnet växte fast vid ryggen. Anders-Ola i Risviken kun- de bota det. Han hade tänger som han drog skin- net från ryggen med. Skinnet rycktes loss efter hela ryggen. "Bukrev å fång eller rivarn", det var kolik hos häst Mot den sjukdomen blandade man ihop krut å mjölk å gav hästen in. Det var en gammal huskur. När ett krötter miste "jorten" (slutade att idissla) så passade man på, när ett får stötte upp jorten, så tog man det från fåret och gav åt det sjuka djuret. Det vet jag att mormor å flera till hen- ne gjorde. / "Mostôl" botades med "mostôl". Jag mins så väl att vi hade en träbite som skulle ha varit stulen tre gånger. När ett djur blev "mostôle" så skavade man av den träbiten. Om ett djur blev bitet av "lekatt" el. orm så gav man djuret torkat lekattkött. Man sade att djuret vart "lekattstôcken". Lekattkött har vi kvar ännu. En gubbe från Hajumsätra var hos ett folk i Dus- serud å skulle bota en so. Han var inne ett slag i fjuset. Sedan så tog han en gubbe med sig å gick till vedkubben. De hade var sin yxa. Så ställde de sig grensle över huggekubben med baken mot varandra. Vad hugger du för, sade den ene. Jag hugger för Ernst Olssons so, sade den andre. Så högg de i var sin ända på kubben. Detta gjordes tre gånger.