KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Holmedals, Värmland 1935

Om man slaktar på neane så sjunker fläs

Berättare: Jordan Holmberg (f. 1862)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Om man slaktar på "neane" så sjunker fläs- ket i grytan, men om en slaktar på ny så fly- ter det. Ingen ville slakta annat än på ny. Då blev fläsket både drygt och gott. Morfar hade det modet att man inte fick ta ut ett djur till slakt med mindre än att man kastade en alpinne i det tomma båset.

Socken Holmedals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Om man slaktar på neane så sjunker fläs

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Holmedals, Värmland

Juldagen

På juldagen började man att gå "julbock". På kvällen den dagen var det inte säkert än att "bocken" kom. De var utklädda till bock. Horn på huvudet, päls med ullen utåtvänd och skägg på hakan som en bock. Det var bara för att ha roligt. På juldagens morgon var det kappkörning från kyrkan. Alla i byn ville komma först hem från kyrkan, för den som kom först hem, fick först en "årvägen" nästa år.

1935 Läs sägen →
Holmedals, Värmland

Annandag jul

"Andamôran" om folk å môka gödseln ur fjuset. Det var på sådana ställen som de "lika" sig. Somliga trod- de att det var trollgubbar som sopat ladugården. Där de inte "lika" sig hävde de in halv "fjuset" i gödsel. På annandagen började julkalasen och höll på till tju- gondag Knut - det ena efter det andra. På morgonen, så tidigt det stod till att vakan, skulle man ut och vattna hästarna medan det var "kraft" i vattnet.

1935 Läs sägen →
Holmedals, Värmland

Påsk

Om påskveckan och påskkvällen red påskkäring- arna och då gick de omkring i "fjusen" och klippte få- ren. De skulle ha ull med sig till föräring åt den onde. Så skulle de ta makten med sig från djuren på samma gång. Fåren klipptes på halsen och ena käken. Men om påskkkäringen skulle kunna ta nyttan av djuren, så skulle hon krypa baklänges ut genom "fjusgluggen". Det fanns sådana, som trodde, att de skulle kunna göra ont med detta. Men om en satte bössan i gluggen så hade hon inte makt att ta sig ut den vägen. Det var skärtorsdagskvällen och påskkvällen som var farligast, för på de kvällarna hade påsk- käringarna makt att göra ont. Om skärtorsdagen fick en inte använda kniv eller / annat vasst. För om det blev stickor på backarna den dagen, skulle en inte få någon nytta av korna medan sommaren. De skulle få bensjuka. Påskäggen fick en på påskafton. Skalen målades i alla färger. Hönsen fick skalen. Om skärtorsdagen och påskafton gjordes tjärkors på "fjusdörrarna". Det var för att påskkäringarna inte skulle ha makt att göra något ont. Jag såg många gamla dörrar med sådana kors på.

1935 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR