Transkriberad uppteckning

Den sista neken som man band, skulle man göra stor, för den skulle vara som ett skydd för alla de andra. Den kallades för "löktenek". Om man fann tvillingar i säden så betydde det lycka. I kommande år skulle det bli bra skördar. Ju närmare slutet man kom på sädesfältet ju brådare fick man. Och de sista huggen kallades att man "tog haren". Det var så brått att jaga den. Se'n skrek man, för att man skulle skrämma den till någon granne som inte hade skurit upp sin säd. Om nekarna kom i diket, så kunde trollen dra bort dem, därför fick man passa sig att de blev liggande uppe på tegarna.