Transkriberad uppteckning
"Gulsot" skulle det vara gult silke till. Man kokade silket och drack det vattnet. Så gjorde mor. Mot "matlea" skulle en gå till en främmande stuga å ställa så att en fick mat som en inte var van att äta. Mot fallandesjuka skulle en dricka blod. Det skulle vara människoblod. Helst skulle en passa på vid en avrättsplats när någon avrät- tades och ta av det blodet. "Varter" tog en bort med att stryka dem med en fläsksvål, som sedan lades under en jordfast sten. När fläsksvålen glömts, så var vårtorna borta. Men det var farligt för den kom att lyfta på en sådan sten, för han fick vårtor. Det var bot för vårtor om man tog regndroppar av en grind vari- genom man fört lik och smörjde på vårtorna. / En person fann en led långt inne i en gran. Det var en armled av människa. Antagligen hade den stu- lits från kyrkogården. Och så skulle den vara till bot för någon sjukdom. - Bölder kunde göra av med i träd, om en tog en sticka å vidrörde bölden med och sedan stack den stickan innanför barken på ett träd. Sådant var inte ovanligt i mitt minne. Ormbett förekom många bot för. Om ormen bitit skulle en vrida en alvidja avigt och sno runt ovan såret. När ormen hade bitit, så måste han ha vatten. Om den bitne kom först till rinnande vat- ten, så dog ormen och den bitne klarade sig. Men kom ormen först, så var det ovisst hur det skul- le gå med det bitne. "Gu'bevare oss för tockere skott" hörde jag en käring säga om "finnskôtte." Om "finnskôtte" träffade en människa eller ett djur så blev det "tvâr- dött" med en gång. - "Engelska sjuken" kunde små barnen få ont av. Det var ett sätt, som de trodde kunde bota. Man gick till en käring och / fick henne att gräva upp en torva i backen. Tor- van fick inte lossna från backen utan hon hade förbindelse med backen i båda ändarna. Så tog käringen ungen å stack under torvan och drog fram honom på andra sidan. Detta gjorde hon tre gånger motsols och tre gånger medsols. Sedan lades gjorden tillbaka som hon legat förut. Detta skulle vara en torsdagskväll, när alla andra ha- de gått och lagt sig. Ben och mull från kyrkogården användes.