Transkriberad uppteckning

De skulle få lära sig att trolla o göra allting i Wittenberg. De skulle vara tolv i sänder, och när de kom utanför denna porten i en rad, så kom Satan och mötte dem. Han skulle då ta den förste, för han skulle ha en. "Nej, ta denna," sa den han skulle ta o peka på den som kom efter. Då gick han dit, denne sa' likadant, så fortsatte Satan tills han kom till den siste. "Nej, ta denna," sa han också och pekade efter sig, där var hans skugga, och den tog Satan, så denne siste hade aldrig / skugga mer. De skulle få lära sig allt av svartkonst i den skolan. Det var en gång vid Glava kyrka för mycket längesedan som en häst hade sparkat av puls- ådern på sig. Prästen fick också se det. "Ä dä nôn sôm ha smort skone sine i da?" sa han. "Ja," sa då en flicka. "Ta hit den vänstre!" sa prästen. Så sa han: "Så säkert skall denne själen stå i helvetet på domedag som blogen ska stoppe!" Och så höll han skon intill såret. Blodet stanna, men flickan blev vansinnig. Dä ha allt varit de som skrivit kontrakt med djävulen för att få den "boka" (svartkonstboken). De skulle "sväre säj in te Satan / å tillhöre honom i tid o evighet." Det var en som sett boka, in- ledningsorden var: "Från Gud jag mig vänder, o i Satans händer befaller jag min själ o kropp!" Men han såg bara det. De kunde aldrig bli å mä 'a heller, kasta de henne i varmen, så kom ho allt tebaka. Det var e flicke som skulle följe med påskkäringarna, hon hade fått e bok, men så blev hon ångrad och frågade prästen hur hon skulle göra. Hon hade kastat boken i varmen, men den var ändå i fickan. "Du ska ta o äte opp 'a, för den ä skreva mä ditt ega blod!" sa han. Det gjorde hon också. De kalla henne / för "Troll-tösa", Satan skulle skära henne i armen o skriva in 'a i denne boka. Men hon blev allt utströka, när hon ätit opp boka. Om de skar med en troll- kniv ur smör, så rann det blod ur smöret. De skulle smi tre tors- dagskväller på en sådan kniv efter solens nedgång, tredje torsdags- kvällen kom den onde till smeden och såg om kniven var sådan som han ville ha den. De kunde allt göre ont mä den kniven på långe håll om de visste namnet på den som de ville skada. De gjorde ett hjärta och satte på väggen, stack kniven i detta o sa: "Nu ska den dö!" / Det skulle vara stål i kniven av sådant som de funnit här o där, hittade hästskor och sådant. Men så skulle tången gå ut genom skaftet. "Frisköttekuler", gjorda av huvudhår och silver, kunde träffa en person var som helst om de bara visste namnet på honom. Mattes i Glassnäs satte sitt lass ute på landsvägen om natten när de var på väg till Fredrikshald. Och när de kom opp tidigt på mor- ron, stod det allt en kar vid hans lass och höll i en järnstång. "Be en att han kommer in o får en sup o kaffe för att han vakta lasse i natt," sa Mattes. Om de ville trolla bort loppor, löss o vägglöss, så skulle de ta en / kniv o hugge den i väggen över sängen först en gång, så en gång till o tredje gången skulle de hugga in den riktigt o säja: "Där ska du sitte te domeda!" Sen skulle de inte bite. "Skämme bösser" skulle de göra på ett visst område, då går de en "hôlming" där på afton just som sola går ner mot solen och så tillbaka till utgångspunkten. Där skulle de ta jord under vänstra foten och lägga i geväret och skjuta mot solen just när hon försvinner. Då får ingen något sedan i det området. Om bössan är skämd så laddar en, o så skaver en lite av en ring som varit under brud- vigsla tre gånger och lägger i. / Genom en sådan ring kan man också se tomtar o sådana som vill göra sig osynliga. Och så gick det att bota ett slags värk med den, tandvärk o huvudvärk, om de skrapar lite av den. De skulle bränna en "brôte" (svedja) här, och en gubbe skulle gå omkring den först så inte elden skulle gå över. "Nu ä dä fardit," sa han. Men elden gick allt över i alla fall. De borra ner kvick- silver i lagårdströskeln, det är ett bra skyddsmedel. Om de drar dagg över grannens egendom, så tar de all kraften ur denna, så pass skall det bety. De skulle gå ut högste natta till mesommardagen o dra lakan / över jorden. Sen vred de ur dessa lakan och gav kreaturen, nötkrea- turen och hästen också. De "tar nötta" av den andre. Det skall allt vara bot också om bössan är skämd att stryka pipan under vänstra foten.