Transkriberad uppteckning

I Trångstad här var en tomte. Han hade två bröder. En bodde i "Kolimo" (Svartviken) en i Koli- salva (Klättviken) och så en i Koliäng, det var Trångstad. Tomten i Trångstad bodde i stallet, och han talade vid hus- bonden sin. Han var med till kyrkan på julmorron, de var många körare, så kappkörde de hem. Så åt de "julmedda" i Trångstad och tomten också, sen sa han: "Ja ska säje däj, husbonn, att dä va en som hell på köre om däj, men ja va inte / sen å få ur selepinnarna för 'en." Tomten ville inte ha buller om kvällen, han kom å va söpen en gång gubben i Trångsta, men han fick en örfil så han vart liggande bå länge o väl. Det var en gumma som gick bortöver vägen bort te Björbol här i Glava. Då stod det en liten gosse, som hon tyckte, vid ett träd, klädd i grå kläder och med en grå hatt på huvudet och grät. "Varför gråter du?" sa hon. "Jo, ja gråter för ja ha gjort för möa onger!" "Din lille byting, hur skulle du dôge te göre onger," sa ho. Men då försvann han, det var en tomte det. En gammal gubbe härifrån / gården kola vid ett tjärn, som kallas Rysstjärnet. Han hade slängt vatten på milan och hade en skopa i ett kärl, då börja det klonka där, o han gick o titta om skopan slog emot något. Men då börja det spele, tomten börja spele nere i jorden så vackert, men han såg ingenting, men han gick o packa på milan. En gubbe från Ärtemark på Dalsland gick o sålde halmhattar. Han bruka ta in på ett ställe i Gun- narskog. En gång kom han dit sent på kvällen, o då gick han på logen. Så fick han höra att det körde utanför o tänkte: "Kanske det är någon som kör åt mitt håll." Det var det inte, men när körarn kom mitt för logen, hop- pade hästen över åt andra sidan. / "Ptro, hôrt (vart) ska du?" sa körarn. Gubben la sig igen på logen. Då sa det där i ett kör: "Ptro, hôrt ska du? To, hôrt ska du?" Han lyssna ett tag uppmärksamt, så tog han en slaga o slog till just där han tyckte det hördes o sa: "Töst, din djävul!" Men då sa det efter i ett kör sedan: "Töst, din sjävul! Töst din djävul!" Å till slut kom det på honom, så det höll på att kväva ihjäl honom. Han måste ut o sätta säj tills folket kom ut. En bonde hade huggit ved, o sen högg det hela natten. Då gick bonden ut o tog ved- träna o kasta dem hit o dit i skjulet. Sen dagen efter kom tomten till en granne där med bakehalla under armen o grät / o sa: "I får vare snäll o låte mäj väre här, för den där boen slår ihjäl bå mäj o ongane!" Tomtarna bruka hålla till i kvarnar också o stoppa dem ibland. Mjölnarn vid Lenungsham- mar gick ner en gång, o då hade tomten fått ena armen om vasshjulet där o höll det. De satt och åt där vid Lenungshammar en gång, o då gnov de av köttet på benen o kastade dem ner i kvarnen sedan. Men sen sjöng det hela natten: Den som ger mäj ben o inge kött på han ska läre fingre o aldri slô. Fläskeknulte (?), knulte, Fläskeknulte, knulte! Det var en härifrån som var i Norge, han såg när de / sköt en tomte där. De vill gärna sitta under stolpbodar, o där sköt de honom. Sen låg han där hela dagen, han var luden över hela kroppen. Men sen på natten kom de andra tomtarna o tog honom o begrov honom, o det var en sån gråt.