KORPSKRIFTEN

...
Meny

Mara

Berättare: lantbr. Set Björk, Lenungen, Glava (f. 1869)
Upptecknare: Maja Ericsson

Transkriberad uppteckning

Jag har känt av mara, och när jag vakna, så tyckte jag, att jag tog som i en katt. Jag tog i det och slängde det, men det domp inte, när den kom ner i golvet. En gubbe skulle ut tidigt på fjäranlek och la sig vid spisen på ett sofflock för att vakna säkert. Då kom mara åt honom, men han fick tag i detta o kasta det i glohögen på spisen. Men det smattra o sö, o det lukta svine- hår i hela rummet. Jag såg en som hade mara, o det var som ett naket kvinnfolk / över honom. Å det ska vare sådana som inte har hår under armarna som ä marer. Min bror låg i en lada, då hörde han att det tassa. "Jaså, du kommer, missa," sa han, han trodde det var katten. Men då tog det honom i axeln o ryckte honom baklänges på rygg, hon kom inte åt annars, o börja klämma. Å på morron syntes på hans axel som efter fem fingrar. Man skulle sätta skorna "bakfram" vid sängen där man låg som skydd mot maran.

Socken Glava
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Mara

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //