Transkriberad uppteckning

Förr i vala geck det inte ann å gäre någe ute ätter sola hadde gått ner, högg en ve va en säker om te å få höre öksa gå fast ingen va på skulbakken, det var tussen som hämnas, de tålde ej störas med buller och bråk, måste man nödvändigt göra något måste man vara tysta. En gång hade vi kört av en skakkel och skulle ut och köra tidigt nästa morgon, vi måtte göra e ny om kvällen vi gingo därför åt skulet två för att hjälpas åt, den tredje skulle lysa, då såg jag en liten tomte som gick omkring och stälde, sedan sär jag tala om det för de andra hade de inget sett