KORPSKRIFTEN

...
Meny

Födelse och dop

Berättare: JohannaAndersson (f. 1842)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

När modern hade fått barn och blev bra och skulle gå ut första gången, så skulle hon ha något stålaktigt i hän- derna. Och så var det med barnet när det togs ut första gången, så skulle det ha stål i händerna. Om barnets tvättvatten slogs ut om kvällen, så kunde mo- derna få "speböld" (spenböld). Det var jag rädd för också. Det var aldrig bra att slå ut tvättvatten sent på kvällen. Det var så farligt att trollen kunde komma och ta bar- nen innan de var döpta. Alla gamla, så var de rädda för det. Det kunde bli en byting i stället för det riktiga barnet. Det gick inte an att elden fick slockna i spisen så länge inte barnet var döpt. I tvättvattnet skulle en ha stål liggande, så att inte barnet blev sjukt. En person var tvungen att vaka över barnet både natt och dag så länge / det inte var döpt. Detta förekom i min ungdom. Och så skulle en sy in ett mynt i lindan, för då kom inte peng- ar att fattas barnet. Det var inte någon som fick ta i ett barn förrän han hade varit framme vid spisen och strukit med händerna över elden. Det var bra att lägga psalmboken i vaggan till barnet, för då skulle barnet få lätt att lära sig att läsa. När barnet skulle till dopet så sattes en stoppnål i barnets kläder. Vi hade en präst som tog bort det modet, för när han fick se en stoppnål i barnets kläder så tog han den, och så talade han om för de äldre att de inte skulle vara så hedniska.

Socken Väse
Landskap Värmland
Härad Väse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Födelse och dop

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR