KORPSKRIFTEN

...
Meny

Ont öga och ond tunga

Berättare: Anna Kull (f. 1876)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Mor visste mycket om sådant där gammalt de hade för sig. Det vet jag att hon sade, att om en kom ut för "one öge" eller blev skämd på något vis, så skulle en ta på sig ett klä- desplagg som en ärvt. En gång blev jag hastigt sjuk och då lindade hon en schal om mig, som hon hade ärvt ef- ter sin mor och hennes mor efter sin mor. Och jag skul- le bli bra av det. Och om ett kräk blev sjukt och en fick veta vem som hade trollat på det, så skulle en gå till den perso- nen som en trodde om att ha "skämt" kräket och stjä- la något. Så skulle en bränna upp det och ta askan och baka in i degtullar och ge det sjuka djuret. Det mins jag sedan mor. Det är inte länger sedan.

Socken Väse
Landskap Värmland
Härad Väse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Ont öga och ond tunga

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR