Transkriberad uppteckning

När jag var barn så hade man ej jul- gran som nu. Man tog blott in en liten som prydnad, och den satte på ett bord. Den stod blott inne under själva julen. Man prydde granen med pepparkaks- käringar och gubbar. / Julljusen Julljusen stöpte man av talg. En del stöp- te i ljusformar. De, som ej hade sådana, använde en gammal smörkärna som de först hällde kokhett vatten i. Sedan hällde de häri den smälta talgen. Den flöt ovan- på. Så hade de en sticka med en veke på och den doppade de ned i talgen. De fortsatte att doppa ned veken så länge, tills de fick ljuset så tjockt, som de ville ha det. De hade många stickor med ve- kar på. Då de doppat ned en veke, skulle talgen först stelna på den innan de dop- pade den nästa gång. Men "gjorde ljus efter talgen", sade man, d.v.s. man gjorde i ordning så många vekar som man trod- de man hade talg till. / Jultraditioner Om det kom någon besökande på ju- len fick den aldrig gå ur huset utan förplägnad, ty då tog julbocken dem, d.v.s. den som ej bjöd på förplägnad. Visade sig en fluga inne på julafton fick den ej dödas, utan den skulle läm- nas ifred. Det betydde lycka att ha en "julfluga".