Transkriberad uppteckning

På julkvällen skulle alltid djuren ha sin lôknek (sädeskärve). Det var mor som gav dem den, och hon läste då följande för varje djur: Första kväll, av jule, är vår Herrans kväll i kväll. Ät bra, trivs bra! Någon julgran hade vi aldrig, och ingen an- nan heller, som jag kan minnas, då jag var barn. De kommo till längre fram. Men mat satte man alltid fram åt tomten. Julmaten delade mor alltid ut på jul- afton och var och en fick sin hög, som skulle / räcka hela julen. Hit hörde naturligtvis ej gröt och sådant, utan var det olika sorters bröd, korv, fläsk och liknande, som kunde stå sig. Vi hade alltid gott om mat i mitt hem, men för övrigt var det mycket fattigt i socknen. ______