Transkriberad uppteckning

Den dag barnet skulle bäras till dopet, var en mycket viktig dag. Före dopet, eller kristningen, som det kallades, var det en stor risk, att barnet kunde förgöras av troll eller onda män- niskor. Därför försökte man skydda dem med varjehanda knep. I barnets badvatten lades sålunda alltid en vigselring. Det skyddade. Den dagen de foro till dopet, lades visthusnyckeln i barnets kläder, ty då skulle maten aldrig tryta för barnet. varken nu eller i framtiden. Vid avfärden från hemmet, skulle man taga en eldbrand med sig ut och kasta den tillbaka in genom dörren, ty då skulle kyrkfärden gå lyckligt. Om barnet skrek under dopförrättningen, skulle det få en god sångröst. Då man döpte i kyrkan, skedde detta alltid i sakrestian.