Transkriberad uppteckning

Min far har berättat följande: Det var en gång en gubbe här i Sunnemo, som låg ute i skogen och kolade. Varje afton var han ute i dagssättet för att se till sina milor. Att arbeta i dagssättet, d.v.s. övergången mellan dag och kväll, var något som skogsväsena ej tyckte om. En dag kom det ett stort fult troll till gubben och varnade honom för det han arbetade i dagssättet. Skulle han fortsätta med det, så skulle trollet hålla honom kvar i skogen så länge, att det tog slut på kolarens matsäck och han blev tvungen till slut att koka soppa på sina strumpholkar. Gubben lät ej skrämma sig utan fortsatte att arbeta i dagssättet. När trol- let kom tillbaka nästa gång hade kolaren börjat riva ut sina milor, och då dessa voro färdiga gick han ut till trollet och visade det ett helt fårlår, som han hade kvar av matsäcken. / Tomtar. ======== Man trodde alltid förr, att det hörde en tomte till varje gård, vilka kallades hustomtar. Om gårdsfolket höll sig väl med des- sa, så kunde de få mycket hjälp av dem. Vid tröskning och annat arbete var tomten alltid med på ett hörn och hjälpte till. Blev tomten förtretad på någon eller något, så kunde han spe- la folket många spratt. Tomten troddes vara liten till växten och klädd i röd luva, hade grå kläder, förskinn och träskor. Han bodde på höskullen eller under loggolvet. De visade sig ofta i skogen vid milorna. Det är far som är född 1859, som berättat detta.